Sovmorgon!
Japp, idag har jag haft sovmorgon. Vaknade av Astrod och Eva vid halv elva och tänkte att det är en ganska lagom tid att gå upp. Sedan blundade jag och vips var klockan elva. Men skönt var det! Det är när man inte får sova längre än till 5.25 som man inser hur skönt det är att få sova hur länge man vill.
I torsdags skulle jag börja sju som vanligt. Jag ställde klockan och la mig, halft mörbultad efter ett hårt skivstång/kondition pass, ner i sängen. Jag somnade innan huvudet nådde kudden. Sedan sov jag som en stock. Hela natten. Jag bara sov och sov. Klockan ringde. Jag har inget minne av att jag vaknade eller att jag stängde av den. Jag sov. Tio minuter innan jag börjar kommer Eva-Stina in i mitt rum och säger "Amanda, klockan är nästan sju". Jag svär, och innan jag ens fått bort morgonknarret i rösten ringer jag till jobbet och meddelar att jag försovit mig. Trots att jag försov mig 1,5 timme så var jag ändå bara en timme sen till jobbet. Effektivt av mig? Japp, det var det!
Jag lyckades bli inlåst igen igår. "Vad är det med denna tjej och att bli inlåst?" undrar ni säkert nu. Ja, jag vet inte. Jag tror att jag försöker göra alla fel man kan göra och sedan vara klar med det. Men den här gången var det inte mitt fel, övergården hade tydligen haft inbrott förra veckan och därför bytt koden man behövde för att komma in igen utan att meddela brevbäraren. Så där stod jag en stund, tills en snäll kille kom och låste upp och informerade mig om den nya koden. Så nu har jag:
- Fastnat i en hiss
- Blivit utelåst/inlåst på en konstig gård
- Blivit inlåst på en övergård
- Stukat ena foten och en vecka senare vrickat den andra
- Vält cykeln
- Ramlat på ett övergångsställe.
Vad mer kan gå fel? Nu tycker jag att jag har gjort de flesta dumma sakerna man kan göra. I vilket fall som helst, nog pratat om jobbet, nu vill jag berätta om helgen! Jag ska på ostkväll ikväll. Det kommer bli jättemysigt. Enda kruxet är att jag inte är världens största fan av ost. Men det löser sig, jag ska ta med någonting som jag bakat. Kanske en äppelkaka?
Later!
//Amanda
I torsdags skulle jag börja sju som vanligt. Jag ställde klockan och la mig, halft mörbultad efter ett hårt skivstång/kondition pass, ner i sängen. Jag somnade innan huvudet nådde kudden. Sedan sov jag som en stock. Hela natten. Jag bara sov och sov. Klockan ringde. Jag har inget minne av att jag vaknade eller att jag stängde av den. Jag sov. Tio minuter innan jag börjar kommer Eva-Stina in i mitt rum och säger "Amanda, klockan är nästan sju". Jag svär, och innan jag ens fått bort morgonknarret i rösten ringer jag till jobbet och meddelar att jag försovit mig. Trots att jag försov mig 1,5 timme så var jag ändå bara en timme sen till jobbet. Effektivt av mig? Japp, det var det!
Jag lyckades bli inlåst igen igår. "Vad är det med denna tjej och att bli inlåst?" undrar ni säkert nu. Ja, jag vet inte. Jag tror att jag försöker göra alla fel man kan göra och sedan vara klar med det. Men den här gången var det inte mitt fel, övergården hade tydligen haft inbrott förra veckan och därför bytt koden man behövde för att komma in igen utan att meddela brevbäraren. Så där stod jag en stund, tills en snäll kille kom och låste upp och informerade mig om den nya koden. Så nu har jag:
- Fastnat i en hiss
- Blivit utelåst/inlåst på en konstig gård
- Blivit inlåst på en övergård
- Stukat ena foten och en vecka senare vrickat den andra
- Vält cykeln
- Ramlat på ett övergångsställe.
Vad mer kan gå fel? Nu tycker jag att jag har gjort de flesta dumma sakerna man kan göra. I vilket fall som helst, nog pratat om jobbet, nu vill jag berätta om helgen! Jag ska på ostkväll ikväll. Det kommer bli jättemysigt. Enda kruxet är att jag inte är världens största fan av ost. Men det löser sig, jag ska ta med någonting som jag bakat. Kanske en äppelkaka?
Later!
//Amanda
Kommentarer
Trackback
