Fredag, skidåkning och välgörenhet

I går var det kungsberget för hela slanten. Jag åkte hemifrån 06.30, vi skulle vara i skolan 06.35. Där mötte jag mina kompisar som också skulle med, Martina, Adrian, Anders, Kersti, Filippa, Focken och Gustaf. Bussresan upp tog cirka 2,5 timmar och vi var framma vid halv tio. Backarna öppnade tio och vi var först ut i backen, helt nypistad och jättehärlig. Dagen var toppen, det var strålande sol och varmt. Kungsberget i sig var i mitt tycke inte speciellt bra. Backarna var korta och inte så branta men det var jättebra att bara vara där över dagen med bra sällskap.

När klockan började närma sig fyra packade vi ihop oss i bussarna igen och så bar det av hem igen. På hemvägen visades "klick", jag hade inte sett den innan och tyckte verkligen att den var jättebra, men väldigt sorjlig. Klockan sju på kvällen var vi hemma igen på danderyds gymnasiums parkering. Där stod pappa och väntade. Vi åkte raka vägen till kyrkan, där jag skulle på ledarträff. Jag ska vara ledare på Finnåker 1:s konfirmationsläger i sommar och vi ledare skulle träffas för att planera och lära känna varandra. Varteftersom det blev senare och senare kände jag hur jag bara böev tröttare och tröttare. När vi var klara vid niotiden var jag jättetrött. Väl hemma igen efter nästan 15 timmar var jag helt slut. Äta, duscha och sova var vad som surrade i mitt huvud och jag stupade i säng efter en lång men mycket rolig dag vid 10:tiden på kvällen.

Idag var jag tillbaka i skolan igen. Dagen flöt på, vår engelskalärare pratar så vacker engelska, eller inte. vad sägs om "teenage young people"? till exempel. Hon skulle säga tonårsunga människor, men det blev lite fel någonstans...

Inför helgen hag jag inte planerat så mycket, jag antar att jag ska försöka plugga lite och bara ta det allmänt lugnt. Jag ska försöka komma på hur jag ska tjäna in pengar till "operation dagsverke" som går ut på att vi ettor ska samla in pengar till välgörenhet :).

Nu ska jag sova, jag är trött. Ha det bra, om det är någon som läser...

//Amanda

"du sa ofta att du levde på övertid, det är vi glad för"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0