-

Det kommer vara tomt utan dig här. Verkligen. Utan dig liggandes på soffan, utan dina kommentarer om hurvida maten är människoföda eller inte, utan dina humoristiska kommentarer om allting, "hur står det till? det står inte till det står från", utan alla väderleksrapporter och telefonsamtal, utan din orangea väst och flanellskortorna, utan allt som har att göra med dig, utan dig sittandes på din "moped" körandes till pannrummet, utan dina försök att lära mig och min syster att sy hålsöm och knyta dukar.

Denna sommaren var den bästa. Du var pigg, piggare än på länge. Du sprang över golvet för att visa att det visst inte var något fel på dina ben. Du lagade vofflor åt oss i gåsvattnet, de var lika goda som vanlig. Du fick leva ett långt och förhoppningsvis lyckligt liv, men jag önskar fortfarande att människor inte behövde dö, att vi kunde fortsätta leva. Det skulle vara så mycket lättare för oss som är kvar här och bär på den stora tomheten. Men någon gång kommer vi återförenas, det vet jag säkert. Vart det nu än är hoppas jag att du har det bra där. Tag hand om dig, så ses vi.

//A